Behovet av komfortkyla ökar i Sverige

Naturliga köldmedium som CO2, propan och ammoniak har framtiden för sig. Det säger Viktor Ölén, teknisk expert på Svenska kyl- och värmepumpföreningen, SKVP.

Kylbranschen genomgår för tillfället en stor omställning. Enligt F-gasförordningen som bland annat reglerar försäljning av köldmedium inom EU ska 79 procent av f-gaserna, mätt i växthuspåverkan, fasas ut till 2030.

F-gaserna togs fram för att lösa ozon-problemet. De hade liknande egenskaper som de freoner som användes innan och kunde därför användas utan större ombyggnader av kylanläggningarna. Men de hade en stor nackdel: hög växthuspåverkan.

Nya köldmedium

Utfasningen av växthuspåverkande f-gaser i kommersiella kylanläggningar har kommit långt i Sverige. Här används i hög grad CO2 i större nya anläggningar och propan i mindre. Behovet av nya köldmedium för att ersätta f-gaserna är stort över hela världen, och kemiindustrin utvecklar kontinuerligt nya syntetiska köldmedium.

"Vi tycker att man ska jobba efter försiktighetsprincipen och välja naturliga köldmedium så långt som möjligt. De syntetiska köldmedierna som CFC (freoner) har vi lärt oss påverkar ozon-skiktet negativ, HFC (f-gaser) är potenta växthusgaser och de nya syntetiska köldmedierna kallade HFO (Hydrofluoroolefiner) vet vi kan bilda giftig väteflourid när de brinner och det finns en potentiell miljörisk att trifluor-ättiksyra (TFA) bildas när de bryts ner i naturen" säger Viktor Ölén.

Tekniken för användningen av naturliga köldmedium utvecklas i snabb takt. Både mindre CO2– anläggningar och större propananläggningar börjar bli kommersiellt gångbara.

Ökande behov av komfortkyla

Behovet av komfortkyla i Sverige har varit historisk lågt men ökar i takt med klimatförändringarna.

"För att klara extremtemperaturer krävs till exempel komfortkyla vid nybyggnation av ålderdomshem. Vi tror också att det på sikt kommer att införas krav även för lägenhetsfastigheter."

Tittar vi framåt så menar Viktor Ölén att samhället kommer att genomgå en spännande, och nödvändig, systemutveckling. Användandet av energin kommer att optimeras.

"Städer har en intressant möjlighet att balansera energin, några användare har kylbehov medan andra har värmebehov. Genom att koppla ihop dem med ett energilager skapas energieffektiva system där överskottskyla och överskottsvärme kan flyttas över både tid och plats. Energilager kan dessutom lagra sol- och vindenergi som fluktuerar med väder och årstid" säger han.