Återbruk och smart renovering ger energibesparing

Vallmobadet i Hallstahammar, byggt 1969, var i behov av uppfräschning. Kommunen beslutade därför att tillsammans med Caverion inleda en omfattande energirenovering med fokus på energibesparing och förbättrad arbetsmiljö.

Ombyggnaden av Vallmobadet påbörjades som ett konventionellt renoveringsprojekt där ytskikt och tätskikt i bassänger skulle åtgärdas. Men inventeringen som skedde inom ramen för kommunens EBUP-projekt (EnPC) visade att en renovering med utgångspunkt i energieffektivisering skulle vara mer kostnadseffektiv. Därför beslöt kommunen att inleda ett mer omfattande renoveringsarbete hösten 2023.

"Efter renoveringen går Vallmobadet från att ha varit ett medelbadhus vad gäller  energianvändning till att ha nybyggnadsstandard. Energianvändningen minskar med cirka 40 procent, från cirka 540 kWh/kvm till cirka 320 kWh/kvm", berättar Anders Allöv, projektledare Tekniska förvaltningens fastighetsavdelning, Hallstahammar.

Den minskade energianvändningen uppnås med en kombination av åtgärder, bland annat installation av energieffektiv ventilation, teknik för automatiserad vattenrening och återanvändning av redan uppvärmt vatten samt el från solceller.

"Att se över energianvändningen när vi underhåller och renoverar våra kommunala fastigheter är värdefullt. Som kommun har vi ett stort antal fastigheter av olika typer och kan vi minska energianvändningen och bidra till en ökad hållbarhet så är det positivt, inte bara för kommunen utan också för våra invånare", säger Anders Almroth, förvaltningschef för Tekniska förvaltningen, Hallstahammars kommun.

"Även om vi genomför en omfattande renovering behåller vi den gamla känslan i badet. Vi skapar också en bättre arbetsmiljö för personalen och förbättrad tillgänglighet för besökarna", tillägger Anders Allöv.

Han menar att samarbetet med Caverion har fungerat bra och att kommunen lyckats få in de ombyggnadsåtgärder man velat ha i budgeten. Han berättar också att medborgarna i kommunen har stora förväntningar på det nyrenoverade badhuset som beräknas öppna under hösten 2024.

Håkan Olsson, försäljningsansvarig energiprojekt, Caverion framhåller att det finns en stor potential för energieffektiviseringar i den här typen av byggnader.

"Det finns många byggnader i Sverige som är i stort behov av energirenoveringar, särskilt byggnader från 60- och 70-talet. Inte minst simhallar som har utsatts för ett extremt slitage genom åren. Ingår ombyggnationen i ett större energirenoveringsprojekt ökar kostnadseffektiviteten för den enskilda byggnaden vilket är själva idén bakom Hallstahammars EBUP-projekt. EU:s energieffektiviseringsdirektiv (se faktaruta) kommer dessutom att ställa allt hårdare krav på energibesparande åtgärder, framförallt i byggnader med oacceptabelt låg energiprestanda", påpekar han.

Fakta

• Fastighetsteknik:
• Ny vattenreningsutrustning
• Ventilation – nytt Menerga-aggregat för badet och nya aggregat för verksamhetsytorna
• Ny fjärrvärmecentral, nya pumpar, värmeinjustering, nya ventiler och termostater, ny reglering av golvvärme
• Ombyggnad av styrskåp samt uppkoppling av utrustning mot DHC
• Ny el och ny belysning i hela badet
• Solcellsanläggning
• Pooltäcke
• Beräknad energibesparing:
• Fjärrvärme 255 MWh/år
• El 149 MWh/år
• Tappvatten cirka 2 400 m3/år
• Solcellsanläggning, cirka 100 000 kWh/år (104 kWp)

Direktivet för byggnaders energiprestanda (EPBD)
Direktivet om byggnaders energiprestanda är ett så kallat ramdirektiv. Det innebär att medlemsstaterna i EU själva väljer metod och kravnivåer inom angivna ramar när direktivet ska föras in i respektive länders lagstiftning. I huvudsak innehåller direktivet fem krav som ska införas i medlemsstaterna:

• En metodik för beräkning av byggnaders integrerade energiprestanda.
• Minimikrav på energiprestanda för nya byggnader.
• Minimikrav på energiprestanda för stora renoveringar/ändringar av byggnader.
• Energicertifiering av byggnader.
• Besiktning av värmesystem, med panna/brännare och luftkonditioneringssystem samt en bedömning av värmesystem som är äldre än 15 år.

Källa: Energimyndigheten