Energianvändning är ständigt aktuellt. Trots att ämnet debatteras flitigt finns en stor post som ofta ges litet utrymme – fastigheter.
40 % av den totala energianvändningen i Sverige kommer från fastigheter. Trots den höga siffran och trots att energieffektivisering bidrar till lägre underhållskostnader och bättre ekonomi går energieffektiviseringen av det svenska fastighetsbeståndet långsamt.
Här krävs politiska och kommersiella prioriteringar.
- Energieffektivisering i byggnader bör lyftas fram på den svenska dagordningen. Sverige har goda erfarenheter samt ett gott internationellt renommé och tydliga satsningar skulle kunna leda till en effektivare energianvändning i Sverige och skapa en språngbräda för svensk exportindustri. Internationellt är energieffektivisering en viktig åtgärd för att nå två-gradersmålet, säger professor Lena Neij, på internationella miljöinstitutet vid Lunds Universitet.
Energieffektiviseringsprojekt är ofta ett stort åtagande för fastighetsägare. Det finns dock tjänster som är ekonomiskt riskfria för beställaren och som kan påskynda utvecklingen. Här garanterar leverantören de framtida energi- och underhållsbesparingarna och beställaren kan därmed öka energieffektiviteten utan ekonomisk risk.
Hur långt räcker då betalningsmodeller och klimat- och miljömål? Vilka ytterligare insatser behövs för att komma tillrätta med problemet?
Dessa frågor diskuteras under seminariet Från förvaltare till klimathjälte den 6 juli på Donners Plats 2 i Visby.
Deltagare i seminariet är Lena Neij, Professor på internationella miljöinstitutet vid Lunds Universitet, Anita Aspegren, chef avdelningen för energieffektivisering på Energimyndigheten, Lars Stål, teknisk chef Söderhamns kommun och Håkan Olsson, Caverion.