EU:s nya F-gasförordning | Ett paradigmskifte inom kylbranschen

Att förändringen sker nu är mer förväntat än förvånande säger Hans Nilsson och Rikard Planting, Center of Excellence Cooling Caverion, gällande den nya EU-förordningen angående fluorerande gaser. Hans och Rikard fördjupar sig i frågan och vad denna förändring kan komma att leda till.

Vad innebär nya EU-förordningen för F-gaser?

En mycket tydlig skillnad i den nya förordningen är förändringen i takten på utfasning när det gäller de så kallade kvoterna av F-gaser, alltså hur mycket gaser som får släppas ut på marknaden när det gäller nyinstallation och för service och underhåll”, säger Rikard Planting.
”Det är nu högt satta mål för att klara omställningen och på kort tid. Även om det pratats länge om detta så står vi nu verkligen inför en förändring med inriktning mot naturliga köldmedier; koldioxid, kolväten och ammoniak.”

I förordningen finns en annan relativt stor förändring kring certifieringskrav på kyltekniker och för  naturliga köldmedier.

”Den frågeställningen är omnämnd tidigare men nu kravställs detta. Exakt när det införs och formen på detta vet jag inte, det bör visa sig inom en snar framtid vad som kommer att ske. Säkerligen kan det bli en liten utmaning både för certifieringsorgan, serviceföretagen och även utbildningsanordnare inom kylteknik som ska utbilda framtiden kyltekniker. Det blir spännande att följa”, säger Rikard.

Berätta kort om reglerna kring växthusgaser som råder under F-gasförordningen?

”Precis som tidigare kvarstår krav på läckagekontroller, intervallerna är detsamma. Däremot inkluderas nu flera köldmedier än tidigare gällande krav på läckagekontroll. En liten skillnad är att just dessa köldmedier inte har krav utifrån koldioxidekvivalenter, CO2e, utan i kilo”, förklarar Hans.

Det finns ytterligare en förändring som avser en så kallad uppföljande läckagekontroll när det varit just en reparation efter läckage.

”Numera måste det gå minst 24 timmar efter åtgärden innan den kontrollen görs. Vi har en folder på vår hemsida där vi sammanfattar de mest vanliga och grundläggande kraven, där ser man även vilka köldmedier som lagts till och omfattas av den nya förordningen”.

Just nu gäller den svenska tilläggsförordningen parallellt med den nya EU-förordningen.

”Vi väntar på att den svenska lagstiftningen uppdateras men när detta sker kan jag inte säga, det är i Naturvårdsverkets hantering”, säger Hans.

Vad kan vi på Caverion göra för att vara med i detta?

”Vi på Caverion utvecklar vår förmåga att arbeta med naturliga köldmedier och förbättrar samtidigt samverkan mellan olika teknikgrenar, samverkande energilösningar och ökar digitalisering mot våra kunder och samarbetspartners. Bland annat har vi ett eget 5-stegsprogram inom CO2-teknik vid vårt utbildningscentrum där vi utbildar vår egen personal”, berättar Hans.
 
Glädjande är att vi även haft möjligheten att utbilda extern personal, både från leverantörssidan, lärare från utbildningsanordnare och även beställarled.

”Vi ser inte det som en motsättning, fler i branschen måste ta till sig ny teknik och se möjligheten i detta. Det gäller inte bara kyltekniker och serviceföretagen utan även yrkeslärare, beställare, konstruktörer och konsulter.”    

Vad innebär detta för våra kunder & vad är viktigt att ta med sig? 

Takten på omställning måste öka i mycket högre tempo än tidigare säger Rikard Planting.

”Det behövs ett annat tänk och kunskap kring teknikomställningen för att nå målen. Tekniken i sig finns men det behövs större insikt i beställarleden, hos konstruktörer och konsulter.
För installations- och serviceföretagen finns en utmaning när det gäller utveckling av befintlig personal och det stående behovet av ny personal inom branschen.”

För beställarledet gäller att skapa ett slags strategi när det kommer till val av köldmedier, något som bör kombineras med långsiktig energibesparing, hållbarhetsprofil och driftekonomi, säger Rikard.